Vivarium
På denna hemsida finns nästan inget man inte kan hitta i böcker, tidskrifter och på internet utom möjligen mina egna erfarenheter. Jag försöker här samla all nödvändig information om odling i skåp/Vivarium och det väsentligaste i odlande av Sophronitis.Tar du till dig det som står här, har du tillräcklig teoretisk kunskap för att lyckas men för att lyckas måste teori omsättas i praktik och det är det som är utmaningen.

Tid, ekonomi, intresse och odlingsmöjligheter är avgörande i sina livsval och så även när det gäller orkidéodling. Bättre att odla något man kan lyckas med än att handla och sedan inse att man inte har de rätta förutsättningar för att lyckas. För att inte kasta pengar i sjön är det viktigt att läsa på och/eller prata med folk med erfarenhet att ta tillvara deras kunskap. För vissa kan denna hemsida inspirera och vara en igångsättare, för andra kan det vara att man inser att intresse, tid eller annat inte räcker till och då har även hemsidan gjort nytta och man har sparat en massa tid och pengar. 

Jag startade som de flesta med brudorkidé på fönsterbrädan och snart kastade jag mig över alla möjliga släkten och det gick som det gick. Småbarnstid och husrenovering tog över och odlandet lades på is men i tankarna spånade jag vidare och lärde mig av mina misstag, var inte påläst och kände ingen att diskutera med. Jag bestämde mig för att gå med i orkidéklubben "Sydsvenska Orkidé Sällskapet" och låna böcker på biblioteket (på den tiden fanns inte internet). Social samvaro och snack om plantor berikade mitt liv och snart var jag igång igen men nu med en plan, plan att begränsa mig till enstaka släkten som motsvarade mina möjliheter. Förutom att odla på fönsterbräda blev jag intresserad av skåpsodling och just att främst odla Sophronitis (som idag tillhör släktet Cattleya). Med mina relativt små möjligheter lyckas jag numera ganska bra, åtminstone är jag på rätt väg. Men jämför man sig med andra med riktiga växthus och mer tid så blir man ganska så ödmjuk, men jag är nöjd och det är huvudsaken.


Sophronitissläktet består av ganska små plantor, men de får blommor i lysande färger som lätt blir en favorit.

Släktet upprättades 1828 av Lindley och är besläktat med Laelia och Epidendrum. Det består nu av 9 arter: S. brevipedunculata, S. acuensis, S. cernua Lindl, S. coccinea, S. mantiqueirae, S. pterocarpa, S. wittigiana, S. bicolor och S. pygmaea, S. alagoencis

Släktets plantor har små bulber som sitter tätt tillsammans på ett kort rhizom. De flesta sorterna blommar i olika röda nyanser men varianter finns som är gula, aprikosfärgade och rosa. Vita former återfinns mycket sällan och även gula sorter är sällsynta och eftertraktade. Blomningen sker när det nya skottet håller på att utvecklas. När bladet öppnar sig skyddas i det en knopp. Solitära blommor är vanligast i släktet. S. cernua och S. pterocarpa är dock flerblommiga. Några fall av tvåblommiga S. coccinea har också påträffats.

Dressler har föreslagit (1981) att kolibrier pollinerar släktet. Olika insekter finns också upgifter om att plantorna pollineras av.

Detta släktes används ofta för att göra små Cattleyahybrider köldtåligare och introducera klarare färger i dem. Traditionellt har S. coccinea använts mest för att skapa hybrider men den är lite mer köld- och torkkänslig än andra Sophronitisarter. Nu används istället framför allt S. brevipedunculata, S. cernua and S. wittigiana som föräldrar.

Den första hybriden med Sophronitis skapades 1890 då Veitch korsade C. loddigesii med S. coccinea och skapade Sc. Calypso. 1901 skapades den första Sophrolaelian, Sl. Gratrixiae, genom att korsa L. tenebrosa med S. coccinea.

Namnet Sophronitis har skapats från grekiskans 'sophronia' vilket betyder modest. Släktets typart är S. cernua och artens färg är helt klart ej modest. Snarare är det plantans storlek som refereras till.
Soph.coccinea var rossiteriana
Soph.Arizona
Soph.wittigiana
Soph.wittigiana
Soph.coccinea
Soph.pygmaea
Soph.alagoensis